Är jag den enda som inte har gjort det, som var kvar och tog hand om saker här hemma istället? Som jobbade, levde ett vanligt svensson-liv? Som inte åkte utomlands och levde livet? Som inte upptäckte nya saker, lärde känna nya människor, såg nya omgivningar? Är det något jag borde ångra? Jag vet inte, jag har väl ändå hela livet på mig att göra allt det där. Jag vill gå klart min utbildning först, jobba och resa under tiden, efter och alltid. Men inte jämt och ständigt, vilket vissa verkar längta efter. Det är inget fel i det, jag skulle nog också tycka att det vore underbart, men jag behöver inte fly för att hitta det jag söker. Det jag söker och det jag vill ha finns här. Det finns i mitt huvud, i mitt liv och i min framtid. För mig räcker allt det jag här hemma. Min älskling och katten, min familj och släkt, mina vänner och bekanta. Jag var kvar och jobbade, gnotade och slet för att kunna få ut det mesta möjliga av min utbildning. Jag gjorde inte fel, det vet jag nu, men ibland undrar jag om det är en annan kunskap jag saknar i och med att jag stannade hemma. Kunskap kanske är fel ord, upplevelse är nog bättre.